NEJ! NEJ! NEJ!

Det är något som man måste träna på har jag fått höra.
Men jag har inga problem med att säga nej längre....jag har tränat mycket ;-)
Med fyra ungar, sex barnbarn, man och katt så har jag inga som helst problem med det ordet längre.'

Observera att jag skrev längre för jag har helt klart varit en sådan som sagt ja i tid och otid.
Det är så mycket lättare att säga ja för då behöver man inte ursäkta sig och alla andra blir nöjda....
men till slut orkar man inte säga ja längre och då lär man sig.
För man måste inte förklara sig.
Det räcker med att bara säga nej så ska andra respektera det.
Det är tur att jag är lite bitchig så att ingen vågar ifrågasätta mitt nej.

Allt detta kom till sin spets på min arbetsplats idag när det var en uppgift som har blivit hängande.
Det är ingen som vill göra den men heller ingen som riktigt sagt nej så nu fick jag frågan och jag sa Nej!
Varför inte då? För att jag inte kan göra det, jag har aldrig lärt mig och jag vill inte lära mig!!!
Nu håller chefen på med det själv för han kan tydligen inte säga nej :-)

I går var jag på styrelsemöte och rapporterade vad jag lärt mig på kursen. Jag passade på att övertala vår "ålderman" att bli min handledare under utbildningen. Som den ödmjuka människa han är så undrade han varför. När jag sa att jag ville ha honom för att han är bäst på det så skrapade han lite med foten och tyckte att det var roligt. Så nu har jag förutom min tilldelade mentor även en duktig instruktör på hemmaplan som kan visa mig vad som är viktigt och varför.
Man måste fråga för att få något och som tur var fick jag inte ett nej ;-)

Jaha, så har även den här dagen gått.
Nu ska jag räkna kassan och se till så att jag gjort allt jag ska, fått iväg allt som ska iväg och sett till att mina uppgifter har hamnat på kollegans bord....hon kan inte heller säga nej ;-)

Kram till alla som tränar på att säga NEJ!

Tillbaka till civilisationen

Nu har det hänt så mycket så jag skulle behöva lika många dagar att skriva på som jag varit borta men det funkar ju inte så som brukligt är gör jag här en väldigt kort sammanfattning.

Jag har varit på en av Civilförsvarsförbundets kurser för självskyddsinstruktörerer och jag kan lova att jag har lärt mig en hel del.

Vi tillbringade förra vecka på Hjälmargården och vi levde liksom i en liten egen bubbla där skogen var den centrala delen.

Nackdelen med skogen var att jag inte har hade tillgång till min dator men jag har haft en hel del kontakt med underbara kursledare, härliga kurskamrater, en hel del mygg och mycket ny kunskap. Jag har "Hittat Vilse" kramat ett träd, ätit middag bestående av egenhändigt plockade växter och gått många tusen steg i skogen.

Och som vanligt på kurser så har man ätit för mycket, sovit för lite och skrattat precis lagom mycket :-)
Jag hade tänkt att med mycket skogspromenader så skulle det påverka vikten på ett negativt sätt (alltså minus på vågen) men icke sa nicke....det blev plus istället.
Tur att Ealina har skickat min lista nu så att jag har lite att bita i ;-)

Nu är det tillbaka på jobbet och här är det så lugnt och skönt. Alla chefer är på möte, spelarna håller på med sitt och här sitter jag och vilar benen;-)

Måste säga att jag blev glatt överraskad när jag kom hit och insåg att mina ljuvliga kollegor har jobbat undan mina delar också och allt som blev kvar till mig var att fixa lite med datorn, skriva några fakturor och resten av tiden ägnar jag åt att fika med spelare och kollegor.
Så här borde alla arbetsplatser fungera :-)

Kram till alla som behöver det.